Författare: Susanne Persson

En helt tyst sommar

Men det betyder inte att inget har hänt. Det har bara funnits behov av tystnad, ibland är det så. Livet har många delar inte bara hund och denna sommar har varit sådan. Yngsta sonen har tagit studenten,  familjen har behövt extra tillsyn och sedan har vi haft semester och vilken semester ojojoj.

25-35 dagar i flera månader nu och vi ser ingen hejd på det. Vi har tillbringat den mesta tiden på segelbåten av vår semester. Underbart skönt men knappt någon vind. Så mycket som vi badat denna sommar har jag inte gjort sedan jag var barn. Det beror framförallt på värmen men också på att jag beslutat mig för att ta tag i Buz fysik. Buz har skaffat sig en PT 😀 . Så nu har vi ett träningsprogram som består av simträning, cykelträning, balansträning, bygga upp nackmuskler (tungapporten), Cavaletti och intervallträning. Vädret har gjort så att många av dessa övningar har fått stå tillbaka medans simträningen har fått ökat utrymme. Det är så mysigt att få simma runt med hundarna i havet.

Någon lydnadsträning har vi inte alls fått till och endast ett spår, som iof gick klockrent.

Jag har funderat mycket på höstens mål, tanken var ju att jag skulle försöka starta i högre klass i höst och klass 3 under vintern. Men sommaren har ju varit så underbart varm så träningen som behövts för att klara den planeringen har inte gjorts. Därför skjuter jag nu Högre spår till nästa vår och  fokuserar på att starta klass 3 i vinter.

Lägre spår – Nu har vårens mål uppfyllts

Vi gjorde det – Fick uppflyttningspoäng så nu ska vi förbereda oss för Högre spår. Igår när jag pratade med Annette sa jag att visst har vi tur kanske vi kan få ihop uppflyttning. Då var min oro mest spåret  då vi inte hunnit spåra så mycket som jag velat. Skulle hon plocka tillräckligt med pinnar, är det för varmt osv.

Upp tidigt, lottar åttonde och sista spåret så vi får vänta ett tag. Väl ute vid spåret ber de oss åka in på en liiiten skogsväg. Det raspar under underredet och när vi är på väg nerför en liten backe ser jag en fin ståtlig hjort studsa fram över ett kalhygge. Tanken slår mig, här går nog mitt spår och mycket riktigt hittar jag vimpeln precis där hjorten studsat. Man ser den på bilden nedan om man tittar ordentligt.

Vi fick vänta även här en stund, jag värmde upp Buz genom att kasta in en pinne i lingonriset som hon fick hämta. Hon var verkligen på och spårade hela vägen bort till domarna och Tävlingsledaren. Riktningssnitseln satt innan spårupptaget, Buz hade redan fäst på spåret innan dess och iväg det bar. Hela backen upp, tanken slog mig att hon bytt spår till hjortens men tänkte att jag har inget val utan att följa med. Kändes som om vi missade första pinnen men helt plötsligt hittade vi en pinne Buz hade inte ens tid att ta sin belöning utan ville vidare direkt. Så fortsatte vi 1,2,3,4,5,6 pinnar och slutet.

och där var den, slutpinnen. Tjoochtjim HURRA. 17 minuter hade gått. Upp och ge mottagaren alla 7 pinnarna. 1,2,3,4,5 och slutpinne jag hade tappat en i skogen. Hur sämst får man vara. Jag frågar mottagaren om jag ens får poäng, eller om jag skulle åka hem. Domarna berömmer påsläppet och ger 10or där och räknar in pinnarna och vi får 8or av de två domarna. Ok, jag bestämmer mig för att fortsätta. Åker till klubben och det var stekhett.

Vi var bara två kvar av 8 startande, det visar sig att ingen av oss vill lägga plats och den andra tjejen vill inte göra budföringen. Men det vill jag, måste ju få ihop så många poäng som möjligt och Buz bryr sig inte om skotten när hon springer, hon har inte tid. Hon är inte skottberörd men intresserad av skotten så jag är inte färdig med inlärningen av platsliggning med skott ännu och skadad som jag är för platsliggningar vill jag helst undvika den så gott det går.

Vi var först ut på planen. Känner mig ringrostig och inte påläst. Lär mig i programmet, inte direkt att föredra. Jag fick en hel del avdrag för mina beteenden, det enda som ligger på Buz minussida är att hon reste sig i krypet. Krypet som är vårt paradmoment, så helt plötsligt hade vi en 0:a i protokollet, et tmoment med koeff 4, det har vi inte råd med. Helt säker på att vi ”bara” får godkänt gör sedan Buz en fantastisk fin budföring med skott 100 meter, har vi aldrig tränat på förut. Mottagaren var man och Buz var inte alls intresserad av att hälsa på honom utan ville bara bort till Tävlingsledaren som står 100 m bort vid min startpunkt. Hon drar mig hela vägen dit. Phu vilken pers (vi har inte tränat på detta heller, 3 personer i jämnhöjd med mig och Buz. När jag väl satt henne ner så fäster hon dock blicken på den lilla pricken 100 meter bort och drar som en avlöning på mitt kommando. Kommer ända fram till mottagaren. Där hör jag henne skälla till. Men mottagaren var snabb sa fot, Buz kom på vad hon skulle göra och hoppar in, sitter kvar och kommer sedan lika snabbt tillbaka. 10 p från båda domarna (tur nog slutar bedömningen när TL säger moment slut) så där kommenderade jag snabbt ”STANNA” då hon ville springa tillbaka till mottagaren 😀 på med koppel och av plan för härlig lek med mig istället.

Lång väntan på resultatet, jag hade givit upp. Tur jag hade trevligt sällskap. Så var det prisutdelning med två nervösa deltagare. TL säger på andra plats med uppflyttningspoäng  och den andra hundens namn, det tog några sekunder innan jag fattade att det betydde vi också fått uppflyttningspoäng och vi inte ska tävla mer på ett tag, för nu ska vi lära in skall, uppletande, tungapport, framåtsändande och att ta upp spår i en ruta. Dessutom ska vi parallellt lära in det vi behöver för lydnadsklass 3.

Älskade hund vad pepp du gör mig

Tack Väsby BK för en trevlig tävling och pepp när jag deppade ihop för pinnarna

Clear round, träningstävling Nosework 1

Ella slog till idag på träningstävling på Hunduddens hundcenter. Klockan 19.30 parkerade vi bilen Cattis och jag och träffade Helena för att köra 4 sök direkt efter varandra.  Jag och Ella gick ut direkt efter Helena och började med inomhussöket.

Cattis och jag hade funderat efter banvandringen och jag hade bestämt mig för högervarv i kanelbullen. Så jag placerade Ella på min högra sida men i vägen stod domaren 😀 så vi fick runda henne. Kanelbullstanken höll ungefär i 1/4 rum, sedan ville Ella in och undersöka bordet och stolarna som stod inne i rummet. Efter lite tvekan tillät jag henne göra det. För jag vet ju inte om hon fått doften i näsan. Men det hade hon inte så jag tog tillbaka henne där vi avslutat kanelbullen. Fick in henne i hörnet med hjälp av att vrida min kropp och signalkänslig som hon är så gick hon dit. Efter andra vägen såg jag att hon började få in doften i näsan och hon gjorde en superfin markering och vi fick 25 p.

Därefter var det ett utomhussök, Där hade jag bestämt mig för vänstervarv efter viss tvekan, men kände att vi var säkrare där. ÄVen här gick Ella ifrån min plan hon gick rakt över ytan fram till en rabatt, stannar och luktar en stund då domaren säger att det är en kissfläck. Jag för henne vidare till en gärdsgård men inget napp där men jag upplever ännu en kissfläck så jag tar med henne därifrån. Då går hon bestämt fram till en vattenslångsrulle och där fick vi napp. Även här en fin markering och 25 p.

Nu bytte vi område och domare och fordonssöken var på en bil. Källan satt mellan ekrarna på framhjulet, jag väntade ut tills hon hittade närmaste ekern och var supernöjd med hennes arbete

Sist ut var lådorna. Det var olika typer av lådor stora och platta och vanliga pissa kartonger. Även denna satte hon och här säkrar jag upp och frågar henne och blir glad när hon nosar igenom kartongens kanter och sedan frös hon nosen igen. Gullfia.

hon satte alla söken idag så roligt.

Helg med Solhemmarna

Vi har varit på läger, med Ki och hennes valpköpare. På agendan stod skogsarbete. Det blev spår, uppletande, budföring med män i två dagar. Trevligt umgänge och god mat.

Vi bodde med Ki och Mats, så det var 4 hundar i sängen varje natt 🙂 Kola och Buz var lite försiktigare medans Bibbi gärna ligger på en och Pax inte bara ligger på en utan även ”tigger” gos genom att jobba på en med framtassarna och snackar massor <3 Så även om sängarna var sköna. Väcktes jag tidigare än vi behövde vakna av denna fina kille.

Hur gick då spårarbetet. Jag är supernöjd. Fick hjälp första dagen av PA, Maggans kille, som aldrig gått ut ett spår förut. Spåret blev ungefär 800 meter och Dogtracksappen hade inte kommit igång, så lite osäkert blev det (för mig). PA följde med så gjorde även valparnas mattar för att se en vuxen hund gå ett spår. Full fart framåt, sedan blev Buz lite osäker, hon gick åt höger och sedan åt vänster tog sedan höger. Jag frågade PA om han svängt för det kändes lite fel, men han visste inte så då följde jag med 20 meter, då ser jag en snitsel som INTE var vår. Det visade sig senare att det var ett färskt blodspår som gått över vårt spår, så det var väl inte konstigt att Buz bytte spår. Sådana störningar har vi inte tränat på tidigare. Men jag bad PA ta oss tillbaka dit vi svängde av och innan vi helt hade stannat till så hittade Buz spåret och fortsatte som om ingenting hade hänt. Våra tre åskådare gick lite rakt fram medans jag och Buz svängde höger så när vi närmar oss ett litet vattehål, Buz tuffar på tittar upp och 2 meter framför henne stod PA mitt i spåret. hon ger ifrån sig ett litet Buff och jag tänker att hon gått fel och tar tillbaka henne men hon ringar in spåret igen och går mot PA, då frågar jag honom vilken sida av vattenhålet han gått. Mycket riktigt står han i spåret och när jag ber honom flytta lite på sig så tuffar Buz på. Vi korsar viltspåret en gång till, men denna gång har Buz lärt sig, ”följ det spår matte satt mig på” så nu gick det hela vägen till mål. Så nöjd med min lilla Buz att vi redde upp detta. Bådar gott för framtiden.

Dagen efter lägger Mats spår åt mig och jag spår åt Ki. När jag går ut Kis spår ringer Mats och mumlar om att spåren korsar varandra. Jag förstår inte riktigt men får följande bild.

Ki följer med mig och vi leder förbi Buz där spåren korsar varandra, jag vill inte lära henne bakspår. Därefter bär det iväg. Buz är duktig och vi har flyt. Men plötsligt när jag tittar upp ser jag snitseln jag satt upp till Ki i ett träd några meter fram. Det visar sig att även jag och Mats spår har korsat varandra. Men med tungan rätt i munnen och is i magen redde Buz och Pax ut detta. Buz fortsatte Mats spår trots att hon måste ha känt mitt och Pax ångade på i mitt spår trots att han borde känt Mats spår. Superduktiga hundar. Ki åker med mig från lägret hem för att gå kurs med mig för Siv. men det får bli ett eget inlägg.

 

 

På kurs med Siv

Ella har varit på kurs, det är länge sedan. Tillsammans med Cattis, Annette och Susanne i Nosework. Kursen är för Siv Ruden och är vid 3 tillfällen. Två före semestrarna och sedan en uppföljning. Denna gång fick vi gå igenom grunderna i Nosework. Mycket bra tänk och mycket man borde gjort från början. Ella har ju börjat felmarkera på kartongerna, detta fick jag hjälp med. Fast vi inte kommer inte i mål vid detta tillfälle utan det är bara hem och träna vidare, förhoppningsvis kommer vi ha kommit i mål på felmarkeringarna.

Mina Läxor som jag tog med mig hem är:

  • Att belöna helt tyst jackpott vid källan
  • vrid runt och ta med Ella med prat, Siv andvänder ”komkomkom”
  • Om miss av källan eller felmarkering, vänd upp direkt med ”komkomkom”
  • var noga med att gå fram och peka på stället där jag vill att Ella ska börja söka.
  • Peka/markera lugnt och tydligt
  • Lära Ella att gå utmed hela rummet in i hörnor osv.
  • Om det behövs vrid min kropp så jag leder in Ella där jag vill ha henne.
  • Flytta/variera doftkällans placering mellan olika ställen.
  • Leta som en kanelbulle, utifrån och in.
  • Flera hundar i området, se till att de har ”nya källor” som de andra hundarna inte hittat.
  • Vid träning variera liggtiden på gömman (droppa tassarna vid 15:00, 16:00, 17:00 osv)

En superbra träning men mycket att hålla reda på och träna till nästa gång som är den 4 juni.

 

 

Valpträff med Buzlingarna – 10 månader

I dag åkt vi iväg, Jag Martin och Buz för att träffa 5 av Buzvalparna.  Vi åkte hem till Della med familj. Som bor underbart på ”landet”. Oj så stora alla hade blivit. Buz var nog nästan minst. Först fick de springa lösa en stund för att få ur dem lite energi. Det märks att de börjar bli unghundar. Perla (som löpte) försökte berätta för Luna att hon minsann var den som bestämde och lilla Primo blev VÄLDIGT kär i Perla. Men jag måste säga att jag gillar det jag ser. Unghundar som viftar massor på sina stumpar och rumpor. Gärna vill fram och hälsa på både varandra men också oss människor. När allt börjat lugna ner sig lite fick även Buz komma ut. Hon ville väldigt gärna gå runt och nosa igenom sina valpar. Valparna hade fortfarande respekt för henne och lät henne hållas. Någon gång  visade hon tänderna om valpen försökte komma fram för fort och ”ohyfsat” och direkt vek sig valpen.

Efter lite lek blev det passivitetsträning, något alla unghundar behöver, vi gick in i köket 9-10 tvåbeningar och 7 fyrbeningar. Där vi fick lunch och fika över lite snack. Hundarna uppförde sig helt fantastiskt speciellt om man har i åtanke att det var en hane två nylöpta tikar och en tik som löpte och ja han kanske inte förstod fullt ut, men nog fattade han ungefär vad som var i görningen. Så liiite gnäll blev det men jag är stolt över att de kunde koppla av så gott som de kunde i ett kök.

Hundarna syns ju knappast ens 🙂

Men här var en liten Perla, som kände igen sin ”gammelhusse” och visade sin kärlek till.

Efter lunch var det valpfotografering Förutom valparna var Mitzi (Lunas storesyster) och Buz med på bilden.

Jag vill ju helst att vi även ska jobba lite med hundarna när vi har dessa träffar. I dag hade Cecilia fixat med en Rallybana. Rally är ju fantastiskt just för alla som vill få bättre samhörighet med sin hund. Lätt att träna hemma i trädgården men framförallt på promenaderna. Momentbeskrivningarna för de olika momenten/skyltarna finns att hämta här och där finns även skyltarna och de skyltar i visitkortsformat, toppen att ta med på promenaden. Alla provade på och Primo är redan anmäld till en rallylydnadskurs hammavid. Superkul.

Här visar Cecilia först banan utan hund (Banvandring)

Cecilia har deltagit i SM med sin tidigare perro Tuss i just Rallylydnad och tränar nu med fina Perla för att så småningom kunna tävla henne. Det ser såååå fint ut <3

Sedan var det tid för oss andra att pröva.

Här är det Nina med DIsa.

Även jag och Buz körde en runda.

Jenny och Della sitter och väntar på sin tur.

Primo fina killen, fick påbörja sin Rallykarriär snabbt redan innan kursstart. Ska bli kul att se hur han utvecklas.

Fina Della ska börja på Noseworkkurs. Jag älskar när hundarna får jobba och är så glad att Buzlingarna får jobba tillsammans med sina ägare.

 

Fina Disa har precis avslutat sin unghundskurs, hon tillhör ju samma klubb som jag vilket är underbart så jag får chans att följa dem på närmare håll.

Här är Buz och ”Buzkopian” de är skrattretande lika men ändå olika. Buz är Beige med lite vitt. Luna är vit med lite beige, men det märks inte så här. Buz har en vinterblek nos (och kommer aldrig upp i den svarta färgen ens på sommaren) medans Luna är kolsvart om nosen. Däremot har Buz ”kajal” runt sina bruna ögon, vilket Luna saknar. Små olikheter men ändå så lika. Här kan man tro att det är Buz klippt och Buz oklippt poserar på bilden 🙂 Fantastiskt roligt.

Nästa gång vi ses hela högen är troligen då vi ska göra BPH på valparna, alla verkar vara positiv till det, så  Ulrika ska försöka boka en tid. Då hoppas vi även Guido kommer med. Längtar tills dess.

 

 

 

Fysträning

Vi har nu börjat bygga upp våra fysik inför vårens och höstens brukstävlingar. Jag märker att jag slarvat med Buz fysik efter valparna. Det har tagit mer på henne än jag först trodde, det märks inte lika mycket i lydnadsträningen eller rättare sagt i klass 2  (Klass 3 kräver mycket mer fart och fysik upplever jag) Det jag börjat med är simning på Prima hundpool varje vecka. Trots fint väder är vattnet ännu för kallt för att skicka dem i sjön. Men hoppas kunna flytta ut simningen under maj/juni. För Ella med artros i armbågarna är detta en toppen motionsform. Båda ÄLSKAR att komma till badhuset. JAg brukar komma lite tidigare så jag ska kunna gå ut en liten promenad innan. Men Buz stretar hela tiden för att komma tillbaka mot ingången. När hon ser att vi är på väg så drar hon som en värsta stor hund och ljudar som sjutton. JAg försöker se till att hon är tyst innan vi går in i själva poolområdet men det är väldigt svårt, hon är såååå taggad. Detta behöver jag jobba massor på men vill inte använda dyrbara minutrar i hallen för att träna passivitet det får jag ta i vår utomhus. Vi simmar ca 30-40 minuter, de växlar ofta att simma. Den ena står på rampen medans den andra simmar bredvid mig. Ella springer gärna runt och följer mina steg medans hon väntar.

Våren är äntligen här och med den – Skotträning och siktet ställs in mot lägre spår.

Så är snön borta och jag måste ta tag, på allvar i vår träning för att kunna uppfylla målet med uppflytt till högre klass i Bruksspår innan semestern. JAg vill klara det utan att lägga Buz i platsliggningen (5 minuter med 4 skott) för vi är inte riktigt klara där. Det borde finnas en chans att klara av detta ändå, om jag nu tränar och tränar spår så vi fixar både tid och alla pinnar. Buz känns just nu lite slö, men jag skyller det på att det gick från + några grader till +24 på bara någon dag. Detta påverkar oss i lydnadsträningen framförallt där vi helt har tappat farten. Men Spåret går fortfarande bra. I helgen bad jag Mats gå ut och lägga ett 1 km långt spår. Det tog tid att lägga ut det, när han väl kommer hem lägger han sig raklång i soffan och stönar. Ganska trött och efter att ha tagit upp spåret förstod jag  varför. herre jisses vad det var brant uppför och nedför.

Bitvis fick jag lov att släppa linan för att ta mig upp/ned på alla fyra. Men Buz tuffade på, trotsade störningen av rådjur och fortsatte fint vare sig jag hängde bakom i linan eller inte.

Vid ett tillfälle fick jag ropa tillbaka henne för att få ordning på hela ekipaget, tungan började här hänga lång. Vi var väl uppe på 600 meter. Men sedan tuffade hon vidare.

Tills vi hade gått ett spår på 836 meter men jag hade gått lite längre. Dock tog det sin tid på 33 minuter. Hade det varit tävling så hade vi inte gått i mål på denna tid. Vi ska klara kilometern under 30 minuter. Så nu får vi börja träna kondition på både Buzet och mig.

Snart är det dock dags att anmäla till tävling. Så det är bara att jobba vidare.

Skotträningen har börjat och Buzet är superduktig även där. Lägger sig frivilligt med ryggen mot skytten och har lägre förväntan än vad hon hade förra året. Kanske vi kan få till platsliggning även i Brukset till högre eller eliten. Men det blir en senare fråga.

Kärt återseende -Perla

Perla är ju den valp jag träffar oftast då Cecilia och Perla går kurs för mig. Men varje gång vi träffas måste jag ge Cecilia en chans genom att ignorera det underbara lilla trollet. Men igår var vi bara på klubben och minglade. Cecilia och Perla var där på Rallylydnadsjouren och jag höll i Allmänlydnadsjouren sedan fikade vi i stugan och nu fick vi verkligen hälsa på varandra <3
Hon är en helt fantastiska liten varelse, full av energi och påhitt. De fyllde 10 månader för några veckor sedan och har dessutom hamnat lite i unghundsfasoner. Så nu är det bara att njuta av de underbara stunderna och försöka snabbt ”glömma” de gånger de gör utspel. Disa var först med att löpa men nu är det Perlas tur. Spännande hon börjar bli stora damen.

Ellas och Min första TMS start

Vi har varit och tävlat, Nosework, Klass 1 TMS i Haninge hundhall med 100 anmälda. Supertrevlig tävling. Flera kända ansikten som det var jätteroligt att prata med. Trevliga funktionärer, domare och banor och bra logistik.

Jag hade kommit med i eftermiddagsgruppen, vi delades in i ett antal, tror det var 4 olika grupper. Varje grupp fick en guide/funktionär som följde oss mellan alla områden. Fik och uppställningsplats för burar fanns det inne i hallen tillsammans med behållarsöket.

Men först ut var utomhussöket:

Det tog oss 0:29-56 att hitta fram till källan som var på cementklumpen. Ella började i andra ändan (där också ingången var) så vi förlorade lite tid där men sedan gick det smidigt och Ella var superduktig. Omdöme:

Lugnt metodiskt arbete, fin markering

Domare Thomas Lind

 

Därefter fick vi gå inomhus i en liten butik under hundhallen. den heter något med Pink, mysig liten second hand affär.

Det tog oss 00:26.00 att hitta källan. Hon gick en lov genom hela rummet, sedan gick hon rak på klädställningen. In bakom ett jeansben. Domarens omdöme:

Härlig attityd till arbete, Tydlig respons

Domare var Phrida Olsson

 

Här gick vi bet och Ella markerade fel låda 🙁 efter att ha gått igenom ungefär hälften av lådorna. Hon var aldrig på den rätta lådan innan hon markerade fel. När jag sagt markerat efter en mycket fin markering så gick Ella till rätt låda. Hm  tycker mig känna igen detta, det har hänt förut.

Kommentar från Domaren:

Felmarkering, Metodiskt bra sök, nosen på från start.

Domare Sofia Angleby. Sofia sa till mig att detta är ganska vanligt fel på hundar där man tränat på markeringar och det hade vi jobbat med under senaste veckorna för att få till bättre markeringar. Ja jag får fundera på detta.

Sista söket var då fordonssöket som Ella klarade på 00:28.18, fint sök, fin markering men vis från behållarsöket, ville jag övertyga mig om att hon var rätt. Där förlorade jag SSN enligt domaren efteråt. att jag inte litade på henne.  Domarens kommentar:

Matte tvekar på markering, Fin start.

Domare Karin Blom

Tack för en fin och välarrangerad tävling Emma Hammar, Lena Svenblad och Linda Päntila