Kategori: Rallylydnad

Valpträff med Buzlingarna – 10 månader

I dag åkt vi iväg, Jag Martin och Buz för att träffa 5 av Buzvalparna.  Vi åkte hem till Della med familj. Som bor underbart på ”landet”. Oj så stora alla hade blivit. Buz var nog nästan minst. Först fick de springa lösa en stund för att få ur dem lite energi. Det märks att de börjar bli unghundar. Perla (som löpte) försökte berätta för Luna att hon minsann var den som bestämde och lilla Primo blev VÄLDIGT kär i Perla. Men jag måste säga att jag gillar det jag ser. Unghundar som viftar massor på sina stumpar och rumpor. Gärna vill fram och hälsa på både varandra men också oss människor. När allt börjat lugna ner sig lite fick även Buz komma ut. Hon ville väldigt gärna gå runt och nosa igenom sina valpar. Valparna hade fortfarande respekt för henne och lät henne hållas. Någon gång  visade hon tänderna om valpen försökte komma fram för fort och ”ohyfsat” och direkt vek sig valpen.

Efter lite lek blev det passivitetsträning, något alla unghundar behöver, vi gick in i köket 9-10 tvåbeningar och 7 fyrbeningar. Där vi fick lunch och fika över lite snack. Hundarna uppförde sig helt fantastiskt speciellt om man har i åtanke att det var en hane två nylöpta tikar och en tik som löpte och ja han kanske inte förstod fullt ut, men nog fattade han ungefär vad som var i görningen. Så liiite gnäll blev det men jag är stolt över att de kunde koppla av så gott som de kunde i ett kök.

Hundarna syns ju knappast ens 🙂

Men här var en liten Perla, som kände igen sin ”gammelhusse” och visade sin kärlek till.

Efter lunch var det valpfotografering Förutom valparna var Mitzi (Lunas storesyster) och Buz med på bilden.

Jag vill ju helst att vi även ska jobba lite med hundarna när vi har dessa träffar. I dag hade Cecilia fixat med en Rallybana. Rally är ju fantastiskt just för alla som vill få bättre samhörighet med sin hund. Lätt att träna hemma i trädgården men framförallt på promenaderna. Momentbeskrivningarna för de olika momenten/skyltarna finns att hämta här och där finns även skyltarna och de skyltar i visitkortsformat, toppen att ta med på promenaden. Alla provade på och Primo är redan anmäld till en rallylydnadskurs hammavid. Superkul.

Här visar Cecilia först banan utan hund (Banvandring)

Cecilia har deltagit i SM med sin tidigare perro Tuss i just Rallylydnad och tränar nu med fina Perla för att så småningom kunna tävla henne. Det ser såååå fint ut <3

Sedan var det tid för oss andra att pröva.

Här är det Nina med DIsa.

Även jag och Buz körde en runda.

Jenny och Della sitter och väntar på sin tur.

Primo fina killen, fick påbörja sin Rallykarriär snabbt redan innan kursstart. Ska bli kul att se hur han utvecklas.

Fina Della ska börja på Noseworkkurs. Jag älskar när hundarna får jobba och är så glad att Buzlingarna får jobba tillsammans med sina ägare.

 

Fina Disa har precis avslutat sin unghundskurs, hon tillhör ju samma klubb som jag vilket är underbart så jag får chans att följa dem på närmare håll.

Här är Buz och ”Buzkopian” de är skrattretande lika men ändå olika. Buz är Beige med lite vitt. Luna är vit med lite beige, men det märks inte så här. Buz har en vinterblek nos (och kommer aldrig upp i den svarta färgen ens på sommaren) medans Luna är kolsvart om nosen. Däremot har Buz ”kajal” runt sina bruna ögon, vilket Luna saknar. Små olikheter men ändå så lika. Här kan man tro att det är Buz klippt och Buz oklippt poserar på bilden 🙂 Fantastiskt roligt.

Nästa gång vi ses hela högen är troligen då vi ska göra BPH på valparna, alla verkar vara positiv till det, så  Ulrika ska försöka boka en tid. Då hoppas vi även Guido kommer med. Längtar tills dess.

 

 

 

Våren är här

20170404_190041

Så vårjackan har åkt på och träningsgänget träffades på klubben för att köra lite rally. Ella var mäkta glad att idag få följa med matte alldeles själv. En rolig mästarbana som Cattis satt ihop.

Åh vad underbart med ljuset, solen, alla fåglar som kvittra och lukterna hälsar Ella.

20170404_185819

två pass av fyra utförda, dags att göra utvärdering

Igår, torsdag, var det  3 timmars träning och idag 2 i annan hall. I morgon ytterligare 2 timmar så dags att följa upp det som gjorts för att planera de två kommande pass jag har (lördag och söndag) Torsdagen körde jag igenom programmet, med belöning vid var annat moment. Så här gjorde jag:

  • Fritt följ -> Z där jag belönade första sträckans sitt.
  • Z -> inkallning med ställande där jag belönade ställandet med boll från mig.
  • Inkallning med ställande -> Rutan där jag belönade farten ut
  • Rutan (utan ligg) -> dirigeringsapportering där jag belönade fokus på mig innan skick.
  • Dirigeringsapportering -> vittring belönade ingången.
  • Vittring -> fjärren Belönade när jag gick tillbaka
  • Fjärren -> Hopp över hinder med apportering av metall. belönade tillbakahoppet
  • Hopp över hinder -> utgång från plan.

Det mesta såg fint ut. Rackarns vilken fart hon börjar få upp i rutan (ÄNTLIGEN) Fjärren håller inte ihop. Får förflyttningar framförallt på sitt till ligg. Men hon gör alla skiften. Efteråt verkade hon riktigt trött, så vi får jobba mer på uthålligheten.

Idag körde vi korta pass med hjälp. Mina pass bestod av

  1. Dirigeringsapportering, supernöjd
  2. Rutan, satte den på tvären ganska nära hörnet så det kändes som om Buz inte satsade hundra. Susanne kastade på min signal. Första belöningen för snabbt ut mot rutan. Andra skulle komma för att hon sprang djupt i rutan. Men där blev det fel. Två skick med grunda avslut som Buz bestämde själv. Retades med henne på tredje skicket så blev det perfekt. Tog henne springande men denna gång när hon var mer än halvvägs genom rutan. Hon jobbade supersnyggt, med öronen helt bakåt för att lyssna på vad som komma skall.
  3. Fick hjälp med att belöna rörelse bakåt. dvs när baktassarna rörde sig samtidigt som rumpan var rak i backandet. Kändes superbra.

Tränade själv på lite fotgående och ordförståelse. Buz börjar blir superbra att titta framåt. Endast vid ett skifte, då hon stod helt stilla och Rippe fick en boll kastad till sig, i samma riktning som Buz nos pekade så rörde hon sig så jag fick ställaq upp henne igen. Bra träningar så vad ska fokuseras på under morgonens och övermorgonens pass.

I morgon (2 timmar) vill jag kedja vidare samt detaljträna fjärr, ruta (om jag kan få hjälp), dirigeringsapportering.

Ella och jag körde en supersvår Rallybana i torsdags. Ella överraskade genom att hålla ihop bättre än senaste träningarna. Dock behöver jag få ihop mina handrörelser. Då jag bl.a. i snurra får till fina snurrar ibland medans andra tillfällen bara resulterar i en frustrerad Ella. ska försöka filma i morgon.

Träning i hallen med ”småskitarna”

IMG_5845

Rippe lite mer än 4 månader och Alex 9 veckor. Alex kom här på när Rippe vände sig om att det var lite läskigt så långt ifrån Matte.

IMG_5871

Redan kan ha komma upp på pallen

IMG_5882

Lite burträning är nyttigt

Rippe 1

Rippe leker ”dead or alive”

Medan Buz fick bra träning i apporteringsdirigering, springa rakt ut mot ingenting, fotgående  ordförståelse i Sitt, stå och ligg, hopp med metall (första gången hon tvekade att ta metallapporten), runda.

Ella fick köra Rallybana, Hon är riktigt het just nu, svår att ”tygla” så det blir lite tjolahopp tjolahej. Men hon har roligt. Vilket är det viktigaste.

 

När känslan är rätt men poängen saknas

Ella kryper för att komma till mig
Ella kryper för att komma till mig

Idag har vi tävlat för att det är KUL! Ella och jag har ju redan klarat av mästartiteln så de återstående tävlingarna som jag bokat och betalt för att säkra upp att vi skulle nå mitt mål skulle vi kunna strunta i. Men nu är det så att jag peppat Susanne att tävla trots att hon precis har hämtat valp (det går så himla bra för henne och hennes hundar) så jag vill att hon ska hålla i liiiiite till (åtminstone så hon har 7 resultat). Så då kände jag att jag inte kunde banga. Så jag bestämde att testa lite att släppa lite på Ellas tyglar och ha en annan approach på förberedelserna.

Hon förvånade mig massor, ville fram och hälsa på många hundar till och med så hon bjöd upp en snygg vit pudelhanne på lek. Vår uppvärmning var minimal och med bara 3-4 småsmå köttbullebitar. Nog var hon på hugget. Hon gick in och körde järnet, Började i stor stil och var verkligen het. Sedan kom vi till en del med många sitt, då tröttnade Ella, började ljuda och försökte få igång mig genom att nafsa i jackärmen. Vid en skylt skulle hon sitta på höger sida, det tog henne ca 10 försök att lyckas (kändes det som) hon gick runt, vände upp och höll på. Kul hade vi, vissa saker gjorde hon urfint, men uthållighet och fokus var inte egenskaper hon besatt idag. Mattes 10 åriga valp, skönt att komma hem till den yngre Buz som är MYCKET mogen i jämförelse.

Vårt bo (Cattis tält) på tävlingen
Vårt bo (Cattis tält) på tävlingen

Närmaste vi kan komma

2016-09-07

Min intention med Rallylydnaden och Ella är inte och har aldrig varit att nå SM nivå. Vi har legat på latsidan för det. Varken jag eller Ella kan idag komma så långt. Men Cattis min kompis och bästa RL träningspeppare visade mig att Ella och jag faktiskt låg på 420 plats på SM Listan för 2017. Riktigt peppigt att faktiskt finnas på en lista måste jag erkänna, vilket också kan göra att jag kan tävla på min egen nivå.  Bästa 7 tävlingarna räknas, nu har vi bara gjort två.

Detta borde vi ha i lydnaden  också. Tror det kan vara en morot för de som tränar och tävlar, trots att de inte har som mål att komma till SM. Det kanske redan finns men inte vad jag känner till.

 

Wiwiwi – Mästarklass here we comes

IMG_4748

Tidigt, tidigt på morgonen ringde klockan och det var bara att pallra sig upp. Fixa frukost och sedan iväg mot Nyköping. Tänkte prova och se var vi ligger inför hösten, nu när det är dax för mästarklass. Ella studsar som vanligt upp så fort jag rör på mig men klockan 5 är okristligt tidigt. Buz såg vi inte av hon låg nog i Martin säng under täcket. (Stor skillnad på dessa två hundar)

Framme med en halvtimmes marginal. Hittade Susanne och Tommy. Slog läger, pluggade banan och gick banvandring en innan jag hämtade Ella från bilen. Ella består oftast numera av två lägen. Hopp studs explosion. Vilket kräver en nagel i ögat hela tiden. Det andra läget är ofokuserad, lågt och ganska tråkigt.

Båda sätten kräver sin förare för att ta sig runt banan. Svåraste momentet kom redan vid första skylten. Framför föraren, stå, backa en hund längd.  Redan här blev det knasigt hon backade iväg åt vänster och hade svårt att komma in vid min vänstra sida. Nåväl. En hel del småfel gjorde att vi hamnade precis på gränsen till godkänt (70 poäng) hon var ganska ofokuserad och det var jag också.

Andra tävlingen kändes bättre. Samma backaskylt fanns med. Denna gång gick det klockrent. Det värmde mitt matte hjärta.  Honnören var stå på vänster sida. Den kändes nästan värre än backaskylt en.  Denna gång hamnade vi på 81 p. 9 poäng var förarfel.  Nu måste jag lära mig föra mig.

Åkte till Nyköping förutsättningslöst åkte hem med TVÅ godkända resultat. Attans vad kul.

Vardagen faller över mig

Arbetet tog fart direkt första dagen men denna vecka är det verkligen full fart. Onsdagar kommer även  höst intas vid hemmets köksbord i telefonkonferenser. Idag har jag klarat av fyra projektmöten. Där i mellan har jag gjort ett antal ”5 snabba” med båda hundarna. Ella har fått shapa fram raka ställanden framför mig, bakdelskontroll på högersidan på ”pallen” kliva i och ur tvättkorgen och backa upp på tvättkorgen som var upp och ner.
Buz har fått träna på att inta utgångsposition för att starta lek, Fjärr efter kamp, och kryp. Mysig träning när man har några minuter här och där över och det regnar ute.

Krypträningen går framåt, om jag kommer hinna till lägretävlingen är dock ett frågetecken, men vi jobbar på det. På en vecka och 3 träningspass sedan senaste filmen ser det nu ut så här. (Ursäkta Ellas skall i början, hon ville vara med)

 

Oavsett om vi hinner eller inte så tycker jag hon går framåt och det är roligt att träna henne.

Självklart kör jag även olika typer av platsliggning, där det också går framåt. Oftast får jag haktryck men som i kväll på en regnvåt appellplan 10 meter ifrån agilityplan där de tränade ”dunk” träning på gungan hade hon svårt att få ner hakan. Men hon låg helt stilla.

Måndagen träffade jag träningsgänget och tränade Ella i RL, nu börjar det bli hög tid att anmäla henne till mästarklassen, om vi är klara nja, det kan man nog inte säga. Jag kommer nog aldrig bli klar med Ella. Så varför inte köra. Jag har mailat Nyköping för att se om jag får efteranmäla mig till deras tävling annars får det bli nästa tävling jag hittar på SBK tävling.

På tisdag var det Buz tid på klubben. Fotgåendet var under all kritik, men får hoppas att tidigare fotgående finns kvar om hon får vila lite. Resterande program gick helt ok. Rutan är återigen lite grund efter lite missar under Sivs träning, men den hade givit fina betyg. Hon var helt tyst under apporteringen och hoppet. Så det kändes gott. Framförgående med koppel och lite högre hastighet försökte tränas in. Sitter lite långt in. Men jag hoppas hinna även det på 3 veckor.

Det måste bli massor av träning under de närmaste veckorna.

 

 

jobba mot mästarklass

20160714_175845

Igår hade vi en härlig kväll på klubben. Bästaste träningskompisen Cattis hade fixat ”kombinationer” som passade oss alla 4. Jag har verkligen haft tur att få träna i denna träningsgrupp. Stämningen är härlig, kunskapen hög och vi utmanas hela tiden. Jag hoppas bara att jag kan ”ge tillbaka” till framförallt Cattis som är den som helt klart kommit längst. Cattis har tävlat i SM i två år tror jag det är. I år bröt hon tidigt i säsongen och la ner tävlandet då hennes underbara Ludds gått från att vara en pratglad hund till att dra på sig massor med neddrag för ljudande. Strongt att ta tag i problemet som hon gjort och nu har vi börjat få se henne på tävlingsbanorna igen. Förutom Cattis är det Susanne Mickel. Vi har ju tränat ihop i flera olika konstellationer, men attans vad det har hänt massor sedan hon började med Rally. Tidigare körde vi lydnad ihop och hon har fantastiska hundar och är en fantastisk tränare. Men tävlingsmotivationen var lägre än 0. Nu har Cattis lyckats få ut henne på tävlingsbanorna och hon kammar hem godkända resultat så det heter duga. Flera 100 poängare har hon skrapat ihop. Så himla roligt.  I går var också Cia med Cia är kompis till Susanne och jag räknar henne numera även som min kompis. Cia tränar med sin unghund Miller som går från klarhet till klarhet. Hon har under vintern gått som deltagare tillsammans med Susanne och mig för att Cattis ska bli färdig RL instruktör.
Själv har jag inte så höga ambitioner med min RL träning, inte som Cattis och nu Mickel börjar få. Framförallt inte med Ella, det skulle krävas så mycket träning för att komma dit. Ella har tappat mycket av sin uthållighet och träningsvana. Men en Mästartitel ska vi nog försöka oss på. Min önskan var att få en bana som växlade mellan fart och hinna samla ihop oss innan något som kräver koncentration.

”min kombination” är den som är längst till vänster i bild.

Startskylt -> spinn -> snurr -> bakombyte -> sitt, stanna, spring ifrån kalla in ->  hopp -> 8 frestelse (med en apportbock nästan där Ella landade)

Phu, det blev lite svettigt för mattehjärnan. Vid inkallning ska jag ju springa tills Ella är ikapp, Ella blir så i gasen så hon hoppar jämfota mot mig och ”måste stoppas” drar i med ett fot och snabbt slinker hon in i fotposition, trots att det är högerhandling och jag borde dragit i med ”Sidan” istället. Gör om och gör rätt.

20160714_175833

Ella har svårt för att vänta, det är inte hennes melodi. Så det tränar vi givetvis på. Efter träningen fick hon vänta medans vi andra åt rabarberkaka och drack flädersaft. Så himla mysigt. Hoppas vi får massor av sådana här kvällar <3

En sådan träningsgrupp måste man vara rädd om, de växer inte på träd.