Tagg: Apportering

Vi går nu in i nästa fas

20160704_170239-1

Idag blev det en kort träning på väg hem från jobbet (jo här är en som jobbar på sin semester 😉  )

Jag har nu gjort en liten plan för resterande dagar fram till tävlingen. Den försöker jag nu hålla mig till. Nu blir det korta träningar där jag försöker ge Buz en minnesbild av hur jag vill hon ska agera i de olika momenten. Inga fler kedjor och uthållighetsträningar. Det som inte sitter nu kan möjligen räddas (poäng) genom att dra upp eller förändra förväntningarna i de olika momenten där så behövs. Om detta är rätt plan, hoppas det men som sagt vi lär oss jag och Buz. Om inte får vi förändra till nästa gång.

I Platsliggningen vill jag att Buz förväntan ska vara ”lugn” bli kvar vad som än händer. Det finns två tillfällen som gör att Buz kan sätta sig.

  1. När jag går ifrån 30 m är långt, Värma upp genom att ”joja” fram och tillbaka vilket gör att hon släpper tanken på avståndet.
  2. Jag har klippt Buz vilket gör att hon är känslig mot flygfän, köpte myggmedel för hund idag.

Ingång på plan, Fritt följ, läggande och inkallning petar jag inte i mer. Plan B OM hon inte skulle sätta sig efter läggandet är att göra DK med handen närmast henne.

Rutan, köra några skick med target och med omvänt lockande för att påminna henne om övningen växla och göra utan target. Idag körde jag även godisskål bakom och ställde henne bara i rutan och gick ifrån henne, väntade skickade till rutan. Nu kollade jag och det är tre sekunder hon ska stå, Jag

 

brukar ha henne stående längre. Så detta borde fungera.

Apporten, Godisskål bakom mig och belöna vid olika tillfällen,

  • När jag kastat
  • När hon är på väg tillbaka med apporten
  • När hon satt sig i utgångsställning med apporten.

Dessutom minska ned trycket på mitt kommando från ett ”peppigt” apport till ett mer lugnt.

Hoppet, Belöna sättanden på andra sidan hindret genom att kasta en boll. Men även här variera.

  • Kasta boll på uthopp
  • Kasta boll när hon satt sig
  • Kasta boll på tillbakahoppet.

Fjärren tränar vi varje dag både

  • hemma/inne går 95% bra utan tassflytt
  • Ute i gräset  50% bra utan tassflytt.

Jobbar vidare men kommer vara glad oavsett hur hon agerar. Detta moment kommer bli så himla bra när vi är klara, men inte under press, så det struntar vi i.

I morgon och på onsdag blir det liknande träning sedan kör vi.

 

Värmdö BK Träning ger färdighet

20160701_172044

Idag är sista arbetsdagen innan semester. Välkommen underbara ledighet. Det firade vi med lunch på systrarna Decelius och därefter ett träningspass på Värmdö BK med Annette. Idag fokuserade jag på detaljträning och glädje (på ny plan). Men började leka ner henne från bilen till planen. Uppvärmning med lite fotgående, några lägganden, ingångar på inkallningen och nåra fjärrskiften med fokus på godbit framför fötterna. Fjärren har jag precis lagt till i uppvärmningen då jag gärna skulle vilja få in att hon inte gör framflytt när det kommer sist i programmet. Fungerade inte riktigt som jag ville. Men får prova några gånger till innan jag tar bort det igen.

Därefter in på plan och körde, fotgående, kast av apport och hålla öronen öppna för vad som ska komma, apportera eller fotgående. Kastade kanske 10 ggr och hon fick springa och apportera kanske 3. Kändes stabilt. Därefter fick hon göra rutan. Klockren på att fokusera på rutan på mitt kommando, springer snabbt ut, får dock med sig bandet och högra främre konen. Ställer sig precis bakom den, vilket innebär att hon står i rutan men lite störd. Andra rutan var klockren. Dock lite skakigt om hon står tillräckligt länge. Därefter körde Annette igenom mig i ett fotgående, äntligen börjar det släppa och jag kunde njuta. Jag satte kriteriat innan inga blicksläpp. Jag hann fånga ett blicksläpp därefter fungerade det finfint. Vi missade på helt om marsch då hon släppte vid sidan annars gick hon fint. Länge sedan vi har haft den känslan, känns som om hon haft svårt att fokusera. Men kanske övning ger färdighet.

Vi körde även platsliggning. Buz satte sig och kliade sig IGEN för att därefter lägga sig ner igen. Hon skakade också på huvudet vid ett tillfälle.. När jag kommer tillbaka till henne så sitter en hästfluga på hennes öra, den hann även bita mig. Vilket gjorde riktigt ont. Måste hitta myggmedel för oss båda.

TL’s fina korg

 

12353161_92

Idag bestämde vi oss för att träna på hemmaplanen igen för att verkligen ta tag i mitt största problem förra året i Gävle, TL’s korg med prylar i.

På båda tävlingarna uppe i Gävle hade TL ställt sin korg i närheten av hoppet. Första dagen gick hon mot mig med apporten i handen, räckte mig apporten. När momentet var slut tog hon apporten gick rakt ifrån oss till korgen med apporten svängande. Vilket medförde att Buz var alldeles för störd av detta för att kunna göra hoppet UTAN att först kolla in korgen. Vilket innebar en 0:a på momentet, Lite surt.  Så denna gång vil jag åtminstone inte få fel pga detta.

Annette körde igenom oss i LK2 – fria följet kändes generellt bra lite småfil kvar men hon börjar kännas jämn.

Största oron är självklart platsliggningen.

20160630_172650

Men vi jobbar på med rottisgänget.

 

Andra Katastrofen

12349446_1092757107401107_1770741641_o

Första katastrofen jag upplevde med Buz i tävlingslydnaden var när hon började pipa i november under platsliggningen. Jag var inte direkt beredd på bakslag, för under två års tid har träning varit utmanande men vi har inte haft några bakslag. Men min underbara vän och uppfödare sa åt mig att ta det lugnt, det är bara något tillfälligt. Men lite tränade jag vidare med att ligga långa stunder hemma i vardagsrummet tillsammans med Ella och när tillfälle gavs i lokaler där jag gick ifrån och tillbaka direkt. Nu peppar peppar verkar den katastrofen vara över men jag fortsätter ha ett vakande öga/öra på det och skyndar långsamt.

Precis när jag kunde andas ut kommer katastrof 2 apporteringen. Tre tillfällen i rad springer Buz ut fint, plockar upp apporten snyggt vänder upp springer halva sträckan . Stannar upp och TUGGAR frenetiskt på apporten. Det går kalla kårar efter ryggen när jag ser detta. Men nu kavlar vi upp ärmarna och råder bot på problemet.

Vi kommer dela upp övningarna så vi jobbar med farten in samt jobbar med att vara stilla i munnen. Idag körde jag farten in i Hallen varierar med boll belöning och kamp, idag blev det boll. Varierar belöningsposition från det hon griper apporten till att kasta bollen framåt när hon väl sitter vid min sida. Hon ska aldrig veta när belöningen kommer. Tidigare tillfälle jobbade jag liknande men då med kampen. Nu är det dax att sätta kriteria på när belöningen presenteras, annars behåller jag den själv.

Hemmavid jobbar jag nu med hålla stilla vid ingångar, när hon går fot och när hon går näsa/nos. Där fungerar det jättebra, så mest krut måste läggas på viljan att snabbt komma in. Tidigare ett av hennes paradnummer.

Utmaning v 28 Hålla en matkniv

Förra veckans uppgift som Ki gav oss handlade också om apportering. Detta är andra uppgiften som går i det tecknet. Vilket är jättebra, ni som känner mig vet hur jag har fått jobba och bygga upp Ella vid flertal tillfällen med apporteringen. Ella är otroligt signalkänslig och jag har klantat mig vid ett flertal tillfällen. Saker som jag absolut inte vill ska upprepas med Buz. Nu är Buz en helt annan individ med helt andra gener och jag har en känsla av att apportering ligger bättre för henne. Men tillbaka till uppgiften/Utmaningen det som är bra med detta är att jag måste börja arbeta med apportering och då framförallt ”gripa” och ”hålla”. Nu änligen har jag kommit över steget grip/släpp och hon börjar förstå att hon ska hålla en liten längre stund. Jag har använt allt möjligt förutom de apporter/pinnar som ska användas i tävlingssammanhang. De tänkte jag inte använda förens senare. Men iom denna uppgift, tänkte jag att det kunde vara bra att presentera metallen och göra den lite rolig.

Konkurrensövningar är något som Buz tänder på till hundra procent vilket passar dessa övningar jättebra, så jag kastade alternativt la ut metallapporten, höll i selen och ”räknade ner” 3,2 åååå 1, på 1 drar jag henne bakåt och sedan sprang jag och snodde apporten framför nosen på henne. Det klarade jag en gång aldrig mer. Nu blev hon snabb som en vessla. Det jag ville träna var snabbt ut och gripa, därför bröt jag ut det på detta sätt. Konkurrens ut, gripa och leksak in. Här kommer en liiten film på min groda 🙂

Efter att ha tränat det och massor av gripa, lyfta, hålla från marken fick jag tillslut fram denna film idag

Hon gillar det inte men gör det. När vi var klara sprang hon iväg och kom tillbaka med

 

Nu helt plötsligt var metallen en leksak, hon höll så fint, inte ett omtag vad jag kunde se och det blev en härlig konkurrenslek mellan Buz och Ella, där Ella gick som vinnare ur leken i någon minut innan Buz åter erövrar apporten. Känner mig så nöjd så här långt. Mycket kvar att jobba på innan vi har en apportering som fungerar i klass 1 men vi har ingen stress, nu ska det vara kul och genomarbetat.

Huvudet fullt

Nu har jag bestämt mig för att inga mer tävlingar på ett tag, så i söndags (efter ett nytt tävlingsförsök där jag bröt pga 1 dm gegga och en tik som ”precis valpat”) så kom klippmaskinen fram. Det var verkligen en lättnad att ta det beslutet. Samtidigt så är jag så sprängfylld av grejer jag vill komma igång med på inlärningsnivå så jag ser fram emot tid att lära in det.

Efter klippningen reagerar Ella direkt med att bli  mycket piggare och mer på (om man nu kan bli det, Ella är ganska uppe i varv de dagarna då hon ”föder”, Hon bäddar frenetiskt, pockar på uppmärksamhet och juckar så fort hennes stressnivå är lite för hög.)

Jag har nu alá Kenth Svartberg listat alla momenten (eller rättare sagt delmomenten i mitt fall) med de som är ”sämst” överst. För att sedan varje vecka göra en utvärdering och förhoppningsvis flytta de som var sämst längre ner i listan och få nya delmoment att träna på. De delmoment som ligger överst just nu är

  • Platsliggning, ligga kvar när jag lämnar henne
  • Fria följet, höger om marsch
  • Fria följet, Stegförflyttningar vänster
  • Fria följet, stegförflyttningar bakåt.
  • Inkallningen, ställandet
  • Position i rutan

Dessutom ska jag kedja varje dag 1 minutskedjor utan belöning. Om jag märker att jag satt för låg nivå på tiden ökar jag på ganska raskt.

I går var jag också på en föreläsning med Jens och Tobias som varit med och skrivit boken, Spårhunden och lukterna

En bok jag varmt rekommenderar. Tillsammans med föreläsningen satte det griller i huvudet på mig. Åhåhåh vad jag vill. Så i morse gjorde jag ett 10 meters ”hårt” spår på parkeringen åt Ella. Gick väl någorlunda men jag måste bli riktigt noggran i min kriterieplan och inte bara köra på lösa boliner vilket det var i morse. Det är Studieförbudnet som hade denna föreläsning och den åker runt i hela Sverige, så har ni möjlighet gå på den. Jens och Tobias har dessutom en lite torr/dryg humor med värme som jag gillar.

Idag har jag suttit hemma och jobbat och då bestämde jag mig för att köra lite lydnad. Då blev det

  • Position i rutan, jag skickade Ella från ca 10 meters håll mot rutan med banden utlagda (jag har slarvat med dem ett tag nu) Målet är att Ella ska hamna lite bakom mitten i rutan i djupled och ganska mycket i mitten sidled. Sidled är det jag haft mest problem med. Dessutom ska hon bli stående. Kriteriet för detta träningspass var att hon skulle stå och vara innanför bandet. Dessutom ta sig till rutan rakt in i snabb hastighet (men detta brukar inte vara några problem) Vi lyckades i alla 5 skicken. Ganska bra placering i mitten blev det också.
  • Höger om marsch, Målet är att hon skulle bibehålla fokus på mig och position i själva vändningen trots störning. Kriteriet idag bibehålla fokus och position med godisskål ca 1,5 meter framför våra fötter. Jag började med 3 st vändningar på stället, efter två vändningar flyttade jag godisskålen närmare så Ella hade 30 cm till skålen (på hennes vänstra sida) när vi vänt upp. Fungerade jättebra. Därefter gick vi mot skålen ca 4-5 steg och vände höger om och fortsatte något steg innan jag belönade. Jag behöver värre störningar för att hon ska dras loss från mitt ben. Byte av miljö och ”hjälp” från Tävlingsledaren.
  • Gripande av apport, ville testa en annan av Eva Bodfälts lekar. Satt i mitten med en hög saker, bilden nedan visar dagens skörd. Ella griper en sak, jag klickar och skickar iväg en godis som Ella får springa efter. Ella kommer tillbaka och får gripa nästa sak, jag klickar och kastar iväg en godis, Ella släpper och springer efter sitt godis. Varje gång hon släpper så plockar jag undan grejen hon nyss lyft. Detta var första gången vi lekte denna lek, Ella gillade den skarpt men har ännu inte helt full förståelse för leken vilket gör att hon inte har den hastighet jag vill ha ännu, men jag är säker på att den kommer.

Svårast att greppa var thesilen, lättast var vittringspinnen 😉

Nu är det dax att jobba en stund till för snart är det iväg och hålla första tillfället i en unghundskurs på brukshundsklubben, Spännande.

Apportering

I trean följer efter rutan tre olika apporteringsmoment, Hoppapport, metallapport och vittring. Visst ingår lite mer än själva apporteringen men låt oss hålla oss till den. Innan jag började tävla hade jag en stor FASA, tandvisningen. Jag skulle ALDRIG klara mig förbi detta moment. Jag fasade för att Ella skulle morra, backa, visa tänderna eller rent av skälla på domaren. Inget av detta gjorde hon, nä nu ljuger jag. Uppe i Rättvik morrade hon faktiskt liiiite åt en äldre, militärklädd domare. Visst såg han lite läskig ut men det var tur att det var han, Han hötte lite åt Ella med handen och sa ”du ska inte morra åt mig”, sedan gjorde han det han skulle och Ella gjorde det hon skulle och vi fick 10:a på momentet. Även de andra gångerna vi tävlat gick tandvisningen strålande. Men detta inlägg skulle ju nu inte handla om tandvisning. Men jag tog upp det för att försöka förmedla att med rätt inställning och viss mått av envishet så kan vi få det mesta att fungera. Även apporteringen 🙂

Vid minst 2 tillfällen har jag helt förstört det lilla av apportering vi har haft och fått börja från 0 och inget för att överhuvudtaget få Ella att ta en apport i munnen igen. Nu som följt min gamla blogg kanske har läst om alla möjliga vägar jag tagit. Ella gillar inte att bita och hålla. Vilket gör att hon blir frustrerad och därför gärna tuggar på träapporten/vittringspinnen. Jag har försökt klicka när hon är stilla, försökt få henne att göra fler saker samtidigt (ex.v. fotgående med apporten i munnen, pallen med foten i munnen osv) Men kommit på att den rätta vägen för Ella är att jobba med bollbelöningar, fart, fläkt och glädje. Samtidigt som jag tränar hållfast genom att dra i apporten. Efter 1 års jobbande med dessa moment kan jag nu säga att visst jag har lite tugg kvar och visst kan hon ”kasta” vittringspinnen ett kvarts varv i luften innan hon är framme hos mig. Men jag ser en ljusning, en dag när jag tog och kastade träapporten som en slät inkallning så var hon snabb som vinden. Hon tog apporten innan hon hunnit bromsa och kastade sig tillbaka mot mig. Jag trodde jag drömde så jag gjorde om och gjorde om. Efter tredje kastet sprang jag in efter en kamera och dottern som fick filma Ella fortsatte rycka åt sig apporten med samma iver och glädje. Vilken lycka för något jag aldrig trott, detta gör att jag tror vi har en chans att komma vidare i vår träning och utveckling.

färdigt moment nej men en härlig energi 🙂